Hur påverkas spelarna av elinnebandy?
Publicerad: 17/1
I Kristianstad finns ett av fyra riksgymnasier för personer med rörelsenedsättning. På skolans habilitering jobbar fysioterapeuten Anna Myhr som även är insatt i skolans olika idrottsaktiviteter. Vi möter henne i en intervju för att diskutera en av deras aktiviteter - elinnebandy.
Anna Myhr jobbar som fysioterapeut via riksgymnasiet i Kristianstad, skolan har en egen rehabenhet från Barn- och Ungdomshabiliteringen i Region Skåne och där har Anna jobbat i ca 16 år nu. Hon hörde talas om elinnebandy först efter att hon börjat jobbat där och kom i kontakt med det via riksgymnasiet, då var elinnebandy en egen förening utanför skolan och det var en av alla de aktiviteter som erbjöds till eleverna. Idag har föreningen avvecklats och skolan har tagit över verksamheten där eleverna på skolan kan få testa på elinnebandy eller vara med och träna mer regelbundet under skoltid.
Just elinnebandyn i Kristianstad är som mest aktiv under hösten och inför den stora parasportstävlingen Göteborg Open som spelas under november. Men några av skolans elever spelar även i det närmaste laget FIFH Malmö under övrig tid. Anna påpekar även att de har elever som fastnar för sporten och som önskar fortsätta spela när man efter studierna flyttar hem igen, något som projektet förhoppningsvis kan vara med och ändra på. Framförallt med förhoppningen på att starta upp elinnebandy i Växjö och Jönköping som är några av städerna där många av riksgymnasiet elever bor i eller i närheten av ursprungligen.
När Anna får frågan om vad hon som fysioterapeut skulle säga att elinnebandy påverkar olika funktionsnedsättningar generellt sett så svarar hon att det är en fantastisk sport, framförallt för de som är muskelsvaga. De har elever som är på olika nivåer, där vissa kan vara på elitnivå i andra idrotter och som har styrka och så men även de som inte har så mycket muskelstyrka eller som har problem med spasticitet.
- Elinnebandy är en idrott där man liksom blir på lika villkor. Kanske inte helt och hållet, man kan ju inte säga att alla är på lika villkor. Men det är ju lättare att kunna utvecklas eftersom det inte krävs så mycket motoriskt egentligen. Det kräver ju att du är spelsmart och att man har funktionen och har viss bålstabilitet samt funktion i handen, men det ställer ju inte så mycket andra krav motoriskt.
Elinnebandy är en unik sport generellt sett men framförallt för målgruppen. Anna informerar om att de har personer med bland annat Cerebral Pares som är jätteduktiga och som kanske inte hittat sin idrott någon annan stans men som hittat den i elinnebandyn. Men hon menar också att man kan få kämpa lite i vissa fall och med de olika funktionsnedsättningarna.
- Vi kan se några med tillexempel CVI (Cerebral Visual Impairment) där man kan ha lite svårigheter i en synskada och även de med ryggmärgsbråck där man ibland kan känna att man blir lite yr och känner av yrsel. Det kan kännas jobbigt på det sättet. Men för vissa går det att träna bort och att man vänjer sig, men för andra är det svårare. Man kan ju även ha andra bakomliggande orsaker som gör att det kan bli svårt att vänja sig.
På frågan om vilka fördelar som finns med att spela elinnebandy tänker Anna något utanför det fysioterapeutiska.
- Jag tänker socialt. Det är ju fantastiskt med föreningsliv och gemenskap i det som man kanske aldrig har haft annars och där man har haft svårt att hitta en plats. Så jag tycker att det är en jättestor vinst.
Hon menar att även fast det finns många bra sociala fördelar med elinnebandy så är det även bra för den fysiska hälsan.
- Jag menar du blir ju svettig om du kör en hel match och det är ju ansträngande, så rent fysioterapeutiskt så är det ju en fysisk träning också. Men jag kan se att den stora visten är det sociala där man är med i ett sammanhang och en lagsport. Det är dessutom inte så vanligt bland målgruppen.
Anna har själv testat elinnebandy och brukar även låta de vårdstudenter som kommer på praktik få testa. Hon menar att det är viktigt att de som kanske en dag kommer jobba inom just habilitering få testa på för att få känna hur det känns och bygga förståelse. Det är nog inte är så många av landets vårdpersonal som vet om att elinnebandy finns, mycket till grund av att det är så utspritt rent geografiskt. Det kan ställa till stora problem för målgruppen att det är stora geografiska avstånd och att vårdpersonalen inte häller är informerad om elinnebandy.
- Det är svårt att veta hur man ska vända sig liksom. Jag tror att det finns ungdomar som hade varit aktuella för att spela men att det rent geografiskt inte finns möjlighet. Det har ju vi haft många här som har fastnat för det men så flyttar man hem och då har man ingenstans att vända sig.
Anna uppmuntrar då föreningar runt om i Sverige som har elinnebandyverksamhet till att bjuda in vårdpersonal, då kanske främst på habiliteringar där målgruppen ändå vistas, för att prova på elinnebandy. Anna har själv testat elinnebandy och tycker det är jättesvårt men att det är något helt annat och som är fantastiskt roligt.
Vill du veta mer om projektet så gör du det lättast här!
